Söndag 2 mars

 

 

Idag är det då första söndagen i mars månad, vasaloppets dag kan man ju också säga, men i de här trakterna där vi bor är det ju långt ifrån skidföre, utan här droppar vårtecknen in ett efter ett. Februari i år blev ju betydligt mildare än förra årets. Här är 2014 års februari http://jensgustafsson.se/?page_id=3026 och här är 2013 års februari http://jensgustafsson.se/?page_id=2326.

 

 Idag så bestämde jag tidigt att jag skulle ta bilen och dra iväg för att kolla lite vårtecken, och jag har ju som vanligt favoställen jag dras till, och idag blev mitt första stopp vid Svindla Kvarn,

 

 

 

 

Vädret är ju inte det allra bästa idag, grått, dimmigt och disigt, beror ju på lite hur man ser på det, jag tycker egentligen att varje vädertyp har sin tjusning, för klär man sig rätt, så är det ju inga problem, och jag hade laddat upp ganska rejält, just för att kunna vara ute i snålblåsande sydostvindar som råder just nu.

 

Som sagt...här vid Svindla Kvarn tittade jag runt lite, och här är ju en speciell plats, som ju alltid visar upp nya vyer tycker jag. Nu är det mycket vatten i Nötån, så det är full fart i vattenströmmarna mellan stenarna. Det är rofyllt här, och här kan man bara gå och njuta av tillvaron, och skulle solen sticka till när man är här så är det ju ännu bättre, men det blir en annan dag förstår jag.

Passade på att ta ett par bilder på huset (Sandslätt) som min farmor och farfar bodde i, det ligger bara 100 meter från Svindla, och min pappa arbetade i sin ungdom i kvarnen. På insidan av dörren till kvarnen har han skrivit sitt namn, och det finns kvar än idag.

 Den här brunnen ligger mellan Sandslätt och Svindla kvarn, och där hämtade min farmor och farfar vatten, det var alltså inte så enkelt som att vrida om en kran på den tiden, cirka 50 meter att bära allt vatten som gick åt. Brunnen är omgjord på senare år, för det som jag minns från när jag var liten, så var det bara något enkelt trälock man fick lyfta åt sidan, och sedan hinka upp vattnet.

Nästa favoställe blev Ryningen...

 

Som sagt så är det ju dis och dimma, så man ser inte så speciellt långt idag, däremot så hör man ju gässen.

Jag fick även syn på tofsvipan, som var på precis samma ställe som ifjol när jag var här. Jag lyckades inte få något foto på den, för den är ju en spelevink till fågel...upp i luften, snurra några varv där, sedan dyka ner och gömma sig. Jag trodde jag skulle hitta tranor här, men det blev inget med det, inte förrän jag kommit längre fram på min resa....

Jag fortsatte min färd mot Näshult, Åkeröholm och förbi Åkerö, och där framme på åkrarna var det massor med fåglar som ses på bilderna ovan här, även om de är lite dimmiga på grund av rådande väderlek, men som sagt...det lägger en viss prägel på alla intryck man får av en sådan här tripp med kvalitetstid som inte går att köpa för pengar, bara att tacka och ta emot att man har fördelen att få detta.

Här kom jag ju till att få se tranor idag iallafall. Det är alltid fascinerande att se dessa stora fåglar när de kommer på våren, även om det bara är en eller ett par stycken man ser här åt gången, till skillnad mot Hornborgarsjöns 10000-tals som mellanlandar där, det skulle vara en upplevelse att se det någon gång faktiskt, vi får se...inget är ju omöjligt, bara man vill.

 

Emån vid Ryningsnäs

 

 

 

Min sista hållplats för idag blev vid Ryningsnäs, på andra sidan Emån från rastplatsen. Jag var klok nog att ta med kaffe och mackor idag, för den här färden har tagit några timmar i anspråk, så det var inte helt fel att få i sig lite kaffe här inne vid åkanten. Jag gick runt lite där i skogskanten också, och fick då syn på trädet som envisats med att växa upp mellan de två stenarna...konstigt att det bara kan bli så, men det kan bara tolkas på ett sätt....inget är omöjligt, det finns oanade krafter någonstans.

 

 

Fick också syn på detta ovanliga träd....idegran, den är ju inte helt vanlig precis.


Det var söndagsförmiddagen för mig idag med energipåfyllning, som är absolut nödvändigt för mig i mitt vardagsliv, för att kunna fungera fullt ut (hoppas jag), känns väldigt bra att få ta till sig av naturen och vad den bjuder på...enkelt och lätt, inga krusiduller, kostar ingenting, inga inträdesbiljetter, absolut stressfritt.

Ha en bra vecka...vi hörs